Igår deltog jag i en TEM behållarsök-tävling i NW1 tillsammans med min hund Flixie. Vi har bara ett diplom kvar innan vi kan börja tävla i klass 2, så förväntningarna var höga! Men hur gick det då? De tre första söken gick bra, även om Flixie blev störd av en förbipasserande lastbil. Trots det visade hon flera gånger var doften fanns, och jag fick det goda rådet att lita mer på min hund. Hon har ju trots allt en fantastisk nos och förmåga!
Men det var det sista söket som gav mig något att verkligen fundera över. Flixie gick in i området och markerade – men på fel behållare. En solklar felmarkering som kostade oss poängen. Jag kände att jag kanske hade kunnat undvika att "köpa" den om jag bara haft lite mer is i magen och gett henne tid. Det är alltid en balans mellan att lita på sin hund och att läsa av henne korrekt.
När osäkerheten kryper in
Det som känns utmanande just nu är att Flixie blandar jättefina sök och klockrena markeringar med att ibland felmarkera. Och när felmarkeringarna sker, börjar jag ifrågasätta om jag verkligen kan lita på hennes markeringar fullt ut. Det är frustrerande, för jag vet att hon kan – men jag blir ändå osäker. Så vad kan vi göra för att bryta den här osäkerheten och komma vidare?
Backa för att stärka grunderna
Jag har funderat mycket på detta, och en tanke som slår mig är att vi kanske måste backa tillbaka till grunderna. Ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka för att stärka hundens självförtroende och precision. Här är några tankar jag har på hur vi kan jobba framåt:
Belöna själva hittandet, inte markeringenI det här skedet är det viktigt att belöna Flixie direkt när hon hittar doften, även om hon inte har markerat den tydligt ännu. Genom att fokusera på att belöna snabbare kan vi undvika att hon hinner tveka eller känna sig pressad att markera fel.
Komma ända fram till gömman Jag funderar på att verkligen gå back till basic och börja med öppna lådor igen eller Freds skålar. Behållarna är en typ av oåtkomlig gömma där hunden inte kommer ända fram till doften och då kan de börja slarva. Tur att jag har mina fina Freds skålar som jag köpte på sommarens nosework-läger.
Sök färdigt rader Trots att vi hittat doften fortsätter vi raden ut och belönar efter söket. Flixie har en tendens att stanna vid sista lådan bara för säkerhets skull och jag tror att det kanske var det som hände igår - det var sista kartongen i raden och jag fortsatte då inte att gå.
Träna på störningar Eftersom vi hade en störning från lastbilen som körde förbi, skulle det kunna vara värdefullt att träna på just den typen av störningar. Genom att introducera ljud eller andra distraktioner i träningen kan Flixie lära sig att fokusera trots omgivande störningar, och jag kan samtidigt träna på att hålla is i magen.
När felmarkeringar känns extra tunga
Felmarkeringar är så otroligt frustrerande, särskilt när man vet hur kapabel hunden egentligen är. Men som med all Nosework, handlar det om att ha tålamod och lita på processen. Flixie behöver bygga sitt självförtroende och jag behöver bli bättre på att ge henne utrymme att göra sitt jobb utan att stressa.
Vi kommer fortsätta träna, och jag är säker på att med rätt justeringar kommer vi kunna överkomma de här utmaningarna. Nosework är en resa, och varje tävling ger oss värdefulla lärdomar – både för mig och Flixie!
Har du haft liknande upplevelser i Nosework? Hur hanterar du osäkerhet och felmarkeringar? Dela gärna med dig i kommentarerna!
Commenti