I onsdags var det dags för en härlig Noseworkträning med Uppsala Brukshundklubb, och den här gången hade vi äran att vara i Flygarparken, precis vid Ärna flygbas i Uppsala. Platsen erbjöd en rad spännande och kluriga gömmor som verkligen utmanade både hundarna och oss förare. Vi hade gömmor som var placerade på allt från tesilar i buskar till topsar uppe på trädstammar, samt en och annan hängande gömma i gungorna på lekplatsen.
Eftersom min tik, Flixie, är i löp väntade jag med att låta henne söka tills alla hanhundar var klara. Under tiden passade jag på att fotografera de andra hundarnas sök. Det var riktigt roligt att fånga de snygga markeringarna på bild, men jag insåg också hur svårt det är att få till den perfekta bilden när det händer så mycket på en gång. Timing och vinkel är verkligen A och O när man försöker fånga ögonblicket där hunden markerar doften.
När det till slut blev dags för Flixie att söka uppstod tyvärr ett oväntat problem. Precis när vi skulle börja träningen hördes höga skott från flygflottiljen i närheten, och eftersom Flixie är extremt ljudkänslig för just skott, klarade hon inte av att fokusera. Istället för att riskera att hon förknippar Nosework med obehagliga ljudupplevelser, valde jag att avbryta träningen.
Det här påminner mig om när Flixie var valp och jag försökte börja med klickerträning. Hon var så ljudkänslig att hon sprang och gömde sig så fort hon hörde klicket. Ljudrädsla är verkligen en utmaning, och jag inser att jag måste lägga fokus på att träna just den biten separat vid ett annat tillfälle, när vi kan vara längre bort från störande ljud och utan att kombinera det med Nosework-träning.
Trots att vi fick avbryta blev det ändå en givande och trevlig förmiddag. Det var underbart höstväder, och jag fick njuta av både Nosework-prat med klubbkompisarna och fotograferingen. Ibland handlar träning inte bara om att lyckas med alla moment, utan också om att lära sig när det är bäst att backa och anpassa sig efter hundens behov. Jag ser fram emot nästa träningspass, och jag hoppas att Flixie då får en mer harmonisk och fokuserad upplevelse.
Har du också en hund som är känslig för ljud? Här är mina tre tips för att träna en ljudkänslig hund:
Börja på avstånd: Träna ljudträning på ett tillräckligt långt avstånd från ljudkällan, så att hunden inte blir rädd, och öka sedan gradvis intensiteten.
Kombinera ljud med något positivt: Para ihop ljudet med något hunden älskar, som godis eller lek. På så sätt kan du skapa positiva associationer.
Var tålmodig: Ljudkänslighet kan ta tid att arbeta med, så stressa inte fram processen. Låt hunden bestämma tempot!
Ser fram emot att höra hur ni andra tränar med era hundar – lämna gärna en kommentar och berätta!
Comments